plastfritthav la maison afrique fairtradeINGEN PLATS FÖR PLAST I VÅRA HAV! - Säg nej till plast, säg ja till Fair Trade hantverk av naturmaterial.

Titta in i La Maison Afrique FAIR TRADE sortiment av väskor och hattar handgjorda av hantverkarnas lokala, förnyelsebara naturmaterial. Naturfibrer som är vackra och funktionella. Se även det innehållsrika sortimentet av present- och interiörvaror av natur- eller returmaterial.

World Wildlife Day 3 mars 2019 har för första gången havsmiljö i fokus: ”Life below water: for people and planet”. På kampanjens hemsida betonar María Fernanda Espinosa, ordförande för FN: s generalförsamling, betydelsen av de marina ekosystem och de havslevande djuren. Haven innehåller nästan 200 000 identifierade arter, därtill ännu fler oidentifierad. Enligt henne är det inte acceptabelt att vi - såsom nu är fallet - varje år kastar cirka 8 miljoner ton plast i havet. (8 miljoner ton/år motsvarar att en sopbil full av plast töms i havet varje minut.) Plastavfall av vilket en mindre del kvarstår i sin ursprungliga form, medan en mycket större del bryts ned till mikroplast som konsumeras av fisk, andra varelser och som även finner sin väg in i människors mat och vatten. 

EU-parlamentet godkände den 27 mars 2019 en lag som förbjuder den typ av engångsplast som idag utgör 70% av allt marint skräp. Lagen som förbjuder dessa engångsplast-produkter träder i kraft 2021. Dessutom insamlingsmål 90% för plastflaskor till 2029 samt strängare tillämpning av principen "förorenaren betalar".

world fair trade day2019 world migratory bird day2019World Migratory Bird Day firas samma dag som World Fair Trade Day, dvs andra lördagen i maj: 2019 11 maj. Detta år firas World Migratory Bird Day på tema Protect Birds: Be the Solution to Plastic Pollution. Fåglar påverkas av plastförorening på flera sätt: Foderbeteende gör havsfåglar benägna att äta plast. Plast misstas ofta för byte, både genom form och lukt. Fåglar matar omedvetet sina ungar med plast. Fågelungarna är ännu mer sårbara på grund av deras underutvecklade organ. Vid förtäring beror också skadorna orsakade av plast på dess form: Skarpa plastpartiklar orsakar omedelbar död genom att penetrera inre organ. Mestadels leder plastförtäringen till att fågeln svälter, då den får känslan av att ständigt ha en full mage. Toxiciteten i plast är ett ytterligare ett hot. Insnärjning i fisknät o dyl utgör ett dödligt hot mot i synnerhet sjöfåglar. Antalet sjöfåglar som dör till följd av plastföroreningen är f.n. 1 miljon och växer. Forskning understryker hur brådskande situationen är: 90 % av havsfåglarna beräknas ha plast i magen nu och med denna ökningstakt förväntas andelen växa till 99 % år 2050.
(World Migratory Bird Day firas även andra lördagen i oktober, dvs dagen firas två gånger årligen.)

Ca 180 av världens länder kom i maj 2019 överens om nya FN-regleringar för att förhindra att plastavfall dumpas i haven. Baselkonventionen från 1992, som kom till för att kontrollera export av farligt avfall, har genom denna överenskommelse fått ett tillägg i form av ett juridiskt bindande ramverk även för plastavfall. Det handlar om att den globala handeln med plastavfall ska bli mer reglerad, samtidigt som hanteringen även ska bli mer säker, både för människa och miljö. Hittills har rika länder kunnat använda fattiga delar av världen som en gigantisk sopstation för sitt plastavfall. Malaysia, Thailand och Vietnam var de största mottagarna av plastavfall under 2018. Tanken är att reglerna ska träda i kraft om ett års tid.

WWF publicerade den 12 juni 2019 analysen ”No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People”. På grundval ett 50-tal vetenskapliga globala studier om människors intag av mikroplast beräknas det globala genomsnittet vara 5 gram per vecka (vilket motsvarar mängden plast i ett kreditkort). Dricksvatten är en av de största källorna, men människor får även i sig mikroplast genom livsmedel som salt, öl och skaldjur. Plastföroreningar är även ett stort hot mot vilda djur och deras livsmiljöer. Globala åtgärder är brådskande och nödvändiga för att hantera plastkrisen, säger Världsnaturfonden WWF.

Plastanvändningen i Sverige ökade med 300 000 ton per år från 2010 till 2017. Det innebär en ökning med ungefär 30 kilo per person och år(!) Plasten som används kommer huvudsakligen från fossil råvara och endast en liten del materialåtervinns. Detta visade kartläggning utförd på uppdrag av Naturvårdsverket och publicerad 19 juni 2019.

SÄG NEJ TILL PLAST, SÄG JA TILL FAIR TRADE HANTVERK AV NATURMATERIAL
fairtrade fisk plastfritt hav
Titta in i La Maison Afrique FAIR TRADE sortiment - och glöm inte ordningsfisken. Ordningsfisken är sydd av hantverkarnas lokalt växande, soltorkade och handvävda raffia palmblad. Ordningsfisken är fin på många vis: A) Hänga på väggen (väggkorg) för förvaring. B) Lägga på bordet som underlägg, exempelvis till karaff eller vattenkanna. C) Statement-fisk: Ingen-plats-för-plast-i-våra-hav.